Så nu är vi i Åbo trakterna igen. Närmare bestämt Nådendal raffet som Neste äger. Vi lossar lite giftigt skit o det räcker med ett andetag av skiten så e man färdig för ett utandings prov hos den allsmäktige. Man har den till bensin tillverkningen på ngt sätt. Jag har inte fördjupat mig i det ämnet o kommer inte heller och göra det. Men i alla fall så är man tbx i Åbo, Neste Åbo Neste hela tiden. Är det inte på Amorella och Åbo varje morron så är det Nestes saker som jag flydde ifrån tidigare i våras, livets ironi på sjö sidan. Dagarna ombord rinner på ganska så fort ifall man ger fan i tänka så mkt på det man har hemma. Saknade av Beckis är stor och jag går ibitar ifall jag låter kännslorna av saknaden ta över. Man måste tyvärr tränga undan det djupaste ett tag för att otrka göra det man skall o ha samlade tankar. Jag talat med Beckis varje dag och det är skönt att det finns till gång till satelit telefon och internet. Jag förstår inte hur sjömän och deras familjer orkade förut. Man kanske inte skapade det behovet av och höra av sig varja dag för att man inte kunde det. Men vad är två månader av ett helt liv? Vi hade en underbar semester i Holland o se tbx på, det blev som jag hade velat. Vi drar ner o har en semester ihop som jag kan ha med mig ut på sjön.
Me löve ya Beckis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar